Den tragiska historien om

Nils Emil Nilsson / fotograf

Självlärd bygdefotograf i den lilla staden. Bodde strax intill järnvägsstationen.

Fotograferade allt i bygden t.ex när klockstapeln byggdes upp igen efter branden och när åldershemmet fick utbyggnad för personalen och till en matsal.

Då räckte inte kommunpengarna till att bevara hans negativ.

De låg förvarade i sjöboden som änkan försökte intressera kommunen för. Inga pengar kvar.

Tyvärr vandaliserades sjöboden och brann så småningom ner. Alla 1000-tals negativ gick förlorade.

Nils Emil Nilsson var också intresserad av trädgården och odlade allt han kunde till sin familj.

Då Nils tillsammans med sin son var nere för att fotografera stationshuset inträffade en tragisk tågolycka.

Ett vagnshjul hade spruckit på en av personvagnarna i det inkommande tåget. Vagnen spårade ur på stationen och Nils son omkom.

Det visste inte Nils Emil Nilsson då han tog denna bild av olyckan.

Hela denna historia är osann och illustrerad med Promtografi bilder, alltså bilder skapade med AI.

Så här kan det gå med bildsamlingar från bygdefotografer i Sverige. Det finns inte tillräckligt intresse att prioritera bevarandet och pengar saknas. Många bildsamlingar är viktiga för att bevara av vad som tilldragit sig på bygden.

Det vi inte kan se är svårt att beskriva och minnas,.

Tanken vad nya bildverktyg som Promtografi kan orsaka sanningen framgår nog med tydlighet.

Åke Sandström










Föregående
Föregående

Ordlös och evig kommunikation

Nästa
Nästa

Så kom den då,..boken om Camera Obscura 1977 - 83