Om oss.

OM OSS:

Vår grupp har nu funnits under några år. Den består av ett tjugotal personer som på olika sätt är verksamma inom den fotografiska sektorn. Många av oss har rötter i den analoga fotografin och bedriver idag ett växelbruk mellan analog/digital teknik.

Vi kan konstatera att svensk fotografi saknar en hemvist, en central mötespunkt för fotografiska intressen av skilda slag, liksom ett övergripande institutionellt ansvar för arkiv, bibliotek och museer när det gäller fotografi

Vi vill därför:

Öka intresset för och kunskapen om fotografi

Verka för fotografins utveckling

Värna om landets fotografiska kulturarv

Arrangera möten och samtal om fotografi

En grundläggande fråga är: Hur kommer det sig att Sverige – till skillnad mot många andra länder – ännu inte har ett nationellt ansvar och infrastruktur för sammanhållna insatser för bevarande och utveckling av svensk fotografi?

Däremot finns hemvist för andra betydelsefulla medieformer. Exempelvis återfinns den rörliga bilden på Filminstitutet/Kungliga biblioteket, Nationalmuseum ansvarar för den historiska konstbilden (dock ej för fotografi), Moderna muset för samtida konst.  Kungliga biblioteket förvaltar det tryckta ordet i dess olika former. Riksarkivet förvaltar arkiv, t.ex. enskilda arkiv från bl.a. föreningar och enskilda fotografer. Dessa institutioner har blivit nav för kunskapsspridning och forskning inom respektive medieform. 

Det har gjorts försök att forma ett nationellt fotografiskt museum. Men det misslyckades i samband med att detta embryo – som var en egen avdelning inom MM – införlivades med Moderna museet och allt sedan dess har fotografi fört en tynande tillvaro. 

En möjlig orsak är att fotografin hittills inte tillerkänts akademisk status. Hur många professorer i fotografi har funnits/finns i Sverige? Hur många institutioner på universitet/högskolor ägnar sig enbart åt fotografi? 

Många initiativ har redan tagits på regional/lokal nivå runt om i landet både vad gäller insamling av fotografi, utbildning och forskning. Eftersom det saknas en central struktur och handlingsplan har dessa insatser inte blivit uppmärksammade enligt förtjänst.

Slutligen – vår förhoppning är att kunna fungera som en fotografisk påtryckningsgrupp för att få en ändring till stånd genom en oberoende statlig översyn av det fotografiska fältet. Det ska ske genom möten, en plattform på nätet, information till intresserade medier och andra åtgärder som kan gagna vår sak.