Om pressbilden i förändring
Hur ser pressfotografiet ut egentligen?
Vad har det för roll? Vad har det för uppgift?
Hur ser det ut idag och hur såg det ut tidigare?
Vilken roll har tidningarnas bildarkiv bortom det dagliga nyhetsarbetet?
Hur ska vi bevara denna bildskatt och det historiska arvet: berättelsen om såväl dået som nuet.
Vad är skillnaden i dag från i går?
I dag är pressfotografiet digitalt, bildflödet är ofta stort och omfattande.
Dokumentationen är på ett sätt heltäckande men samtidigt är den styrd.
Dels av redaktionernas nyhetsbedömning.
Dels av att människor är rädda för att vara med på bild i dag, då bildflödet uppfattas som ostoppbart såväl i tid som i rum i och med den möjliga digitala spridningen.
Jag undrar vad och var ansvaret för vår bildmässiga historia finns?
I Norrköping hölls under många år en årlig karneval.
Den lockade ut Norrköpingsborna att dansa genom gatorna. Föreningar, kompisgäng, barngrupper samlades innan och skapade dräkter och danser. Det var ett kollektivt och icke kommersiellt inslag i Norrköping som skapade förväntan, delaktighet och sammanhållning.
Det ligger ett nostalgiskt skimmer över denna karneval.
Jag fick tillträde till Norrköpings Tidningars bildarkiv och letade upp karnevalen från olika år.
Hittade kontaktkartor och dokumentation från en tid som flytt.
Jag hittade mängder av fantastiska bilder som berättar om Karnevalen och om dansen på gatorna.
Men bilderna visar så mycket mer: de berättar om hur det såg ut i Norrköping då, gatubilden i bakgrunder är delvis är annan än i dag, man ser modet i kläder och frisyrer.
Jag insåg än mer vikten av våra bildarkiv.
Men i dag ser många dessa arkiv som ett besvärligt och dyrt arv, en otymplig kvarleva som gärna slarvas bort för att slippa hantera dessa mängder av negativ – utan att se det som egentligen finns bevararat i dessa bilder.
Pressfotografiet har förändrats. Det som visas här är ett mikroskopiskt utsnitt från ett antal år under 1990-talet med bevakning av just denna omtalade och mytomspunna karneval.
I dessa kontaktkartor ses ett väldigt litet utsnitt av fyra pressfotografers arbete: Ingvar Anehed, Michael Svensson, Brita Nordholm och Henrik Witt.
Kontaktkartorna visar på hur den rätta bilden letas fram, hur vissa bilder ratas helt och hur andra, genom en inringning eller genom ett litet cirkelformat klipp i kanten visar att de kan användas i tidningen.
Kontaktkartorna ger också en inblick i pressfotografiets arbetsprocess och hur det kunde se ut på den tiden när en filmrulle var begränsad till 36 bilder och sedan måste bytas.
Arbetsgången var annorlunda men pressbildens bärande av vår samtid är och var densamma. Med dessa kontaktkartor hoppas jag väcka goda minnen.
Kanske är ni själva med, eller känner ni igen någon? Vad har ni för minnen från dessa karnevaler?
Har ni egna bilder från karnevalen? Finns det kvar kostymer nedpackade? Finns takterna kvar?
Lockar det fram fantasin för nya kreationer?
Är det dags för en ny karneval?
text: Eva Lindblad
PS. Stort tack för hjälpen Henrik Witt och Linus Lindgren vid framtagandet av kontaktkartorna. Stort tack Norrköpings Tidningar för samarbetet kring kontaktkartorna! Stort tack till Crimson för de fina utskrifterna. Och stort tack Pelle för att du tog temat vidare in i ditt dokumentära, fotografiska arkiv. DS.